Kylan och hur man förbereder sig för den, har jag ju redan tagit upp, se nedstående frågor. Här är en tabell som visar hur vindens kyleffekt påverkar temperaturen.
Klä dig rätt, enligt flerskiktsprincipen för att hålla dig varm och ta av dig kläder för att undvika att svettas.
Snöblindhet
Eftersom snö är en mycket bra reflektor för ultraviolett ljus kan ögonen ta skada om man vistas länge på snötäckta öppna ytor. Det kan ge snöblindhet. Ca 85% av UV-ljuset reflekteras och träffar våra ögon. Det gäller också om det är moln på himlen, risken är t o m större att drabbas då, då man inte kisar med ögonen. Symptomen på snöblindhet är röda och irriterande ögon som känns som man fått grus i dem. Man kan även känna smärta och flimmer, och man får sämre syn. Detta förvärras snabbt! Redan efter någon dag kan man så gott som vara oförmögen att se och urskilja detaljer.
Förberedelse
Du förbereder dig och åtgärdar uppkomna symptom med att bära ögonskydd, som solglasögon eller bandage. Har man inte tagit med sig solglasögon kan man göra provisoriska ögonskydd av bark som man skär ut en smal springa så att man ser igenom.
Laviner
Laviner kan komma plötsligt, helt utan förvarning och med förödande kraft. Bara omkring hälften av dem som begravs så ytligt som en halv meter överlever.
Snötäcket består av flera lager snö med olika egenskaper. Vissa lager är starkare och andra svagare. Snön i de olika lagren omvandlas med tiden och får andra egenskaper. Kraftiga snöfall, hård blåst och hastigt stigande temperatur påverkar snötäckets sammansättning och egenskaper. Ju mer det snöar, desto större lavinfara. Vinden flyttar snön och kan bygga upp lavinfarliga sluttningar även om det inte har snöat på några dagar.
Förutsättningen för en lavin är att det finns ett svagt snölager. När belastningen ökar på snötäcket kan det svaga lagret kollapsa. Snön ovanpå tappar greppet och glider iväg. Det kan räcka med belastningen från en skidåkare.
Det finns lössnölaviner och snöflakslaviner. Lössnölaviner sprider sig som en kilform neråt, utåt. Det sker i mycket branta sluttningar men oftast bara i det ytliga lagret och medför oftast inte allvarliga olyckor. Snöflakslaviner däremot de är allvarliga, då brister snötäcket längs en brottkant och på en sekund har flaket fått en hastighet på 200 km/h i sin väg ner för sluttningen. 25 graders lutning räcker för att en sådan här lavin kan utlösas av sig självt. Flaket kan ha ett djup på flera meter, så det handlar om tonvis med snö!!
Lavinrisken bedöms i en femgradig skala, där 1 är liten risk och 5 är extrem. Det finns e
n skylt "Lavinfara" också och den skall man inte passera då det innebär livsfara. Skulle man ignorera skylten och undkomma med livet i behåll riskerar man böter.Förberedelser
För att undvika att hamna i laviner ska du först och främst ta reda på aktuell lavinfara, se på hemsidan http://www.snorapporten.nu/ . Åk inte ensam utanför markerade nedfarter eller lavinsäkrade offpistområden, respektera skyltar och fall inte för grupptryck från dumdristiga kompisar.
Det här kan du tänka på för att minska risken för att råka ut för laviner:
- Åk i breda öppna dalar långt ut från sluttningarna, följ helst lederna.
- Undvik att åka över jämna sluttningar i nord- eller ostligt läge.
- Åk inte i brantare lutningar än 25 grader. Du kan testa lutningen så här:
- Åk inte över öppna, jämna och branta snöfält dagarna efter kraftiga snöfall, hård vind eller kraftigt stigande temperatur. De flesta laviner inträffar dygnet efter ett kraftigt snöoväder.
- Undvik överhuvudtaget att korsa orörda snöfält i brant terräng! Om du måste korsa ett brant snöfält, gör det så högt upp som möjligt. Om ni är många, åk en i taget. Då blir belastningen på snön mindre och de andra kan hålla uppsikt och lyssna efter sättningar i snön.
- Välj om möjligt väg där det finns stenar, träd och annat som binder snön eller längs kammar och ryggar.
- Åk aldrig så att du skär av snötäcket ovanför en annan skidåkare.
- Åk inte kors och tvärs över hela sluttningen. Då kan du utlösa en lavin genom att snötäcket skärs av. Åk istället i fallinjen (rakt ner) med korta, täta svängar.
Om lavinen går och om du är i lavinområdet gäller det att åka snett neråt ut ur området. Om du dras med lavinen, försök genom alla medel att hålla dig ovan ytan. Om du hamnar i snön försök krypa ihop och få bort snö runt näsa och mun så du kan andas.
Och om du ser någon annan person i lavinområdet försök då minnas vart lavin tog personen och vart du såg personen försvinna. Märk ut platserna och leta sedan nedanför dessa platser, särskilt runt träd och stenar där det är djupast. Tiden är helt avgörande! Larma räddningstjänst bara om ditt omedelbara sökande inte påverkas, då en snabb kamraträddning är effektivast.
Det finns hjälpmedel för att söka reda på folk som hamnat i laviner t.ex. RECCO, ett räddningsystem som består av två små reflektorer och en detektor. Reflektorerna i form av små brickor har skidåkaren i kläderna eller klistrade på pjäxorna. Detektorn tar in signaler från reflektorerna. På så sätt kan räddningstjänsten lokalisera försvunna i lavinen. Skidorter som är utrustade med detektorer hittar du på www.recco.com. Transceiver är en annan liten sändare/mottagare som man bär innanför kläderna. Vid åkning är transceivern inställd på sändning. Vid en lavinolycka ställer de som klarat sig om transceivern till mottagning. Med hjälp av signaler från sändarna kan man lokalisera de saknade. Utrustningen behöver friska batterier för att fungera. Det krävs också mycket vana och träning för att man ska kunna lita på den. Något annat som är bra att ha är en hopfällbar lavinsond som sticks ner i snön för att känna efter var de saknade finns. Skidor och stavar kan användas på samma sätt. Snöspade är mycket viktigt, att gräva efter lavinoffer med bara händerna eller med skidorna är nästan omöjligt.
Varningstecken:
Väderomslag, som hård blåst, stigande temperatur och kraftiga snöfall ökar lavinrisken. Om du ser spår efter tidigare laviner visar det att det inte är ett område att lita på. Uppmärksamma ljud från snön, som när snön "sätter sig", det kan låta som ett suckande. Lavinfaran är stor! Även hängdrivor ska man hålla sig borta från. De finns på bergkammarnas läsidor. Det är på läsidan snön samlas och där är risken för laviner är störst. En hängdriva kan också vara farlig på så sätt att den kan falla ner och utlösa en lavin, eller begrava dig om du befinner dig under för den delen. Den kan brista om du åker på den. Undvik hängdrivor helt enkelt!
Oväder
Ingen annanstans påverkar naturen vädret så mycket. Berg och dalgångar, stora lokala höjdskillnader och andra variationer i terrängen styr och ställer med vindar, temperatur och nederbörd. Östra och västra fjällen kan ha helt olika väder. Men mest skiljer vädret mellan kalfjäll och låglänt terräng.
Vinden i fjällen är oftast sydvästlig. Nederbörden hamnar på den sida av fjällen som vinden kommer ifrån. Därför är det normalt mer nederbörd i västra delen av fjällen.
Uppe på kalfjället har vinden fritt fram utan något som bromsar, så där upplevs måttlig vind som väldigt blåsigt. När vinden pressas ihop i dalgångar och bergspass kan vindhastigheten öka till full storm trots att den allmänna vindstyrkan inte är särskilt hög. Speciella terrängformer kan också på vissa ställen skapa förrädiska vindar som beter sig helt annorlunda än man väntar sig. De kan till exempel komma från ”fel” håll eller plötsligt ta i med våldsam kraft.
I allmänhet är det kallare nere i låglänt terräng än uppe på fjället. Kall tung luft ”rinner” ner längs bergssidorna och lägger sig i dalgångar och över myrmarker där kylan förstärks extra mycket nattetid. Ofta blir det också rått och dimmigt. Det kan skilja 30 grader i temperatur mellan dal och fjälltopp.
Se upp när ett djupt lågtryck närmar sig från väster efter en period med kallt och vackert vinterväder. Skillnaden i lufttryck gör att vinden hastigt ökar. Sydvindar i den lägre fjällterrängen kan öka från svag till nästan storm på några timmar. När den tunga kalluften över kalfjället kommer i rörelse faller den med tilltagande hastighet ner genom pass och raviner. Det medför en hård iskall vind som kan nå stormstyrka. De här fallvindarna förekommer ibland på nordsidan av Sylarna och Anaris- och Oviksfjällen, men även på andra håll, till exempel vid Torne träsk. Den kalla luften i kombination med hårt snödrev och vindens kyleffekt innebär livsfara.
Förberedelser
Kolla alltid upp väderprognosen innan du ger dig iväg. Väder är färskvara så kolla upp det ofta. Det kan du göra på flera sätt. SMHI har specialprognoser för fjälltrakterna, nr dit är 0771-23 11 23 och den uppdateras två ggr per dygn. Kolla också på SMHIs hemsida http://www.smhi.se/ . Du kan lyssna på radion, P1 har särskilt för fjället vintertid. Du kan också titta på tvn. Men tänk på att det är för stora områden de prognoserna, så lokala avvikelser kan förekomma. Även på http://www.snorapporten.nu/ finns väderprognoser, lavinrisker, och snödjup på alla SLAO:s skidanläggningar.
En annan förberdelse du kan göra är att lära sig tolka moln på så sätt kan du ana när oväder/nederbörd är på väg in. Det kan du läsa också på SMHI hemsida!
Tänk på!
Åk helst inte ensam på tur. Lämna alltid ett färdmeddelande som säger vart ni utgick ifrån, vart ni ska, vilken väg ni tar, vilka som är med och när vi räknas vara framme. Lämna gärna namn och telefonnummer till någon anhörig. Kom ihåg att meddela när du är tillbaks bara!
Det finns hjälptelefoner vid övernattningsstugor och en del rastplatser som kan användas i nödläge och även för att lugna anhöriga om du inte hinner fram i tid. Tänk på att mobilen täckning kan va dålig och att kylan försämrar batteriet.
GPS kan inte helt ersätta en karta och kompass, ha med båda. Ha en aktuell karta.
Ha bra utrustning, den gör både turen roligare och säkrare och kan vara livsvikigt för din överlevnad i en nödsituation. Se vad du behöver ha med dig i förgående fråga. Något jag inte skrev upp då var visselpipa, en utmärkt lite livräddare, du orkar inte skrika länge men med en visselpipa hörs du långt och länge.
Följ leder! Fast följ blint inte leden utan följ med på kartan också. Leden markeras med röda kryss som sitter med ca 40 meters mellanrum. När leden delar på sig, eller svänger sitter dubbla kryss.
Det var de sista två frågorna som vi skulle besvara. Jag har hittat de mesta av informationen på Fjällsäkerhetsrådets sida http://swenviro.naturvardsverket.se/fjallsaker Där kan du även skicka efter deras tidning, FJÄLLSÄKER.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar