Föreläsningen om Kyla

Förra veckan hade vi ett väldigt intressant föredrag om kyla och hur man faktiskt inte bara ska överleva utan även prestera i kylan. Föreläsarna var Anders Linné och Ulla Juntti, som faktiskt ligger långt före inom området. Att vi hade den stora äran att ha dem här, beror på att min klasskamrat Martin, är Anders son. Företaget heter "PERFORMANCE IN COLD".

Anders hade ett sånt inspirerande berättarsätt och ledarskap att det inte blev det minsta långtråkigt även om vi höll på i närmare 6 timmar.

Men så är det ett så intressant och stort ämne också och man har mycket att lära!
Det är som de sa, det är underligt att det inte finns några riktlinjer för människor som är/jobbar i kyla, så som det finns för maskiner, ex att under den temperaturen kan man inte bygga det och det. Och det är nog väldigt sant att lära ut om kyla, är en bransch som kommer öka.

Vi svenskar som lever i ett land, där vi har kyla ca 9 månader per år (kyla räknas vid under 10 grader!) borde veta mer om det helt enkelt!

Mycket intressant sades den dagen och här är litet smakprov från mina anteckningar:

• Det tar ca 10 dagar att vänja sig vid kyla, att anpassa sig.
• När man är i snö, i kyla eller simmar i vatten kan man uppleva att man inte är törstig. Kom ihåg att dricka ändå, man behöver mer vatten vintertid. Vätskebrist ökar definitivt risken för kylskador.
• Kylskadan visar sig så sent som 6 månder. Då vet man om man blivit kylkänslig.
• Ull kan vara mättat av fukt upp till 40 % och fortfarande värma dig! Ull är outstanding som material. Ull som rörs mot varandra bildar värme.
• Vid -10 grader är vattenmolekylerna för stora att gå igenom Gore-tex membranet, så det andas inte bra sen iallafall.. Hm jag som nyss köpte en gore-tex :)
• Det är stora skillnader hur man tål kyla inte bara man/kvinna utan också vart man kommer ifrån osv. En mellaneruropé tål kylan 3 ggr sämre än vi nordbor gör. Kvinnor tål kyla bättre än män eftersom det har ett större underfetts lager. Däremot fryser kvinnor lättare om fingrarna. Män har tjockare fingrar.
• Kalcium förebygger kylskador. Men mjölkets fettlager kan bli kvar i luftstrupen, som då kyler ner, man kan då bli förkyld. Avsluta istället med juice eller nåt.
• Det tar 23 minuter att få upp värmen i fingrarna genom fysisk aktivitet.
• Man har mer handsvett på handens ovansida! Ju större kropp ju mer fotsvett.
• Det tar 6 timmar att bygga upp fettlagret i ansiktet efter man tvättat sig. Det fettlagret skyddar bäst mot kylan! Tvätta dig därför inte i ansiktet på morgonen, utan hellre på kvällen i så fall.
• Bästa mat för tåla kylan ute är fettrikt och kolhydratrik, som fläsk och bruna bönor och ärtsoppa.

Kan ju ha missuppfattat någon när jag skrev också så. Men iallafall, mycket som man inte visste, va?

Vill du veta mer gå in på deras hemsida www.minus8.nu/

Tack för en bra föreläsning!

Uteliv & Äventyr

Nu är jag ute i god tid här, men det är nu bestämt att vi ska delta i Uteliv & Äventyr- mässan!

Den kommer vara 15-17 maj i Swedbank Arena här i Övik.

Vi kommer ha en egen monter om friluftsguidelinjen på Hampnäs, men även hålla i aktiviteter, så som tipspromenad.

Förra året var det första gången mässan hölls och på dom 3 dagarna kom det 11 000 personer och det förväntas komma ännu mer detta år. Massor utställare kommer, allt från friluftsgrejer till jakt/fiske, resor och actionsport. Det kommer även vara många intressanta föreläsningar, som ingår i entrépriset. Förra året var det hög standard med Ola Skinnarmo och Renata Chlumska. Allt är inte klart för det här året men redan är det bestämt att bla. Fredrik Paulún, kost och näringsexperten från flera tidningar och tvprogram, Thomas Ekberg, jaktexpert som medverkat i tv4:s "Jakt & Fiske", Karin Sundqvist, som skrivit boken "På en låga" som vi har inspirerats av på kostlektionerna, kommer ha föreläsningar. Det blir också en hel det uppvisningar och aktiviteter att se och prova!

Det låter ju toppen, längtar redan dit. Bor ni i närheten kom dit!

Du kan läsa mer på deras hemsida http://www.uteliv2008.se/

Curling

Dags att mjuka upp efter alla långa faktainlägg med lite bilder! Vi har ju hunnit med en del aktiviteter också medan veckorna har gått. Curling som vi spelade i slutet av januari, kanske inte är de första man tänker på som en friluftsaktivitet. Men det är ju faktiskt bara de senaste 50 åren någoting som curlingen varit inomhus. Men oj, vad kul det var!

Kan erkänna att jag inte direkt sett det som nån riktig sport precis, ser ju så töntigt ut på tvn. Men man blev ju varm, av allt gnuggade av isen och fick arbeta innanlår en hel del, då det var riktigt halt på ena benet. Gick igenom lite tenikgrunder och sen blev det match, och vilken spännade match det blev! Hälsopedagoger + emma mot friluftsare. Vem som vann är oviktigt. (okej inte vi, men de va jämnt!)

Tänk att gå och spela lite en fredags kväll som typ bowling, det skulle va toppen. Härligt med lite taktikspel och gruppspel sådär. Ja det var roligt, jag rekommenderar att prova. Hoppas det blir nån mer tillfälle för curling!

Kramar Janina

Fråga 6. Vilka risker kan jag möta i fjällmiljön? Fråga 7. Hur förbereder jag mig för dessa faror?

Tänkte ta upp några risker och faror man kan råka ut för på fjället. Och då inte sådana som kan inträffar när som helst, så som stukningar, skador m.m. Utan lite mer naturfaror som man just kan råka ut för i en fjällmiljö.

Kylan och hur man förbereder sig för den, har jag ju redan tagit upp, se nedstående frågor. Här är en tabell som visar hur vindens kyleffekt påverkar temperaturen.
Klä dig rätt, enligt flerskiktsprincipen för att hålla dig varm och ta av dig kläder för att undvika att svettas.

Snöblindhet
Eftersom snö är en mycket bra reflektor för ultraviolett ljus kan ögonen ta skada om man vistas länge på snötäckta öppna ytor. Det kan ge snöblindhet. Ca 85% av UV-ljuset reflekteras och träffar våra ögon. Det gäller också om det är moln på himlen, risken är t o m större att drabbas då, då man inte kisar med ögonen. Symptomen på snöblindhet är röda och irriterande ögon som känns som man fått grus i dem. Man kan även känna smärta och flimmer, och man får sämre syn. Detta förvärras snabbt! Redan efter någon dag kan man så gott som vara oförmögen att se och urskilja detaljer.
Förberedelse
Du förbereder dig och åtgärdar uppkomna symptom med att bära ögonskydd, som solglasögon eller bandage. Har man inte tagit med sig solglasögon kan man göra provisoriska ögonskydd av bark som man skär ut en smal springa så att man ser igenom.



Laviner
Laviner kan komma plötsligt, helt utan förvarning och med förödande kraft. Bara omkring hälften av dem som begravs så ytligt som en halv meter överlever.
Snötäcket består av flera lager snö med olika egenskaper. Vissa lager är starkare och andra svagare. Snön i de olika lagren omvandlas med tiden och får andra egenskaper. Kraftiga snöfall, hård blåst och hastigt stigande temperatur påverkar snötäckets sammansättning och egenskaper. Ju mer det snöar, desto större lavinfara. Vinden flyttar snön och kan bygga upp lavinfarliga sluttningar även om det inte har snöat på några dagar.
Förutsättningen för en lavin är att det finns ett svagt snölager. När belastningen ökar på snötäcket kan det svaga lagret kollapsa. Snön ovanpå tappar greppet och glider iväg. Det kan räcka med belastningen från en skidåkare.

Det finns lössnölaviner och snöflakslaviner. Lössnölaviner sprider sig som en kilform neråt, utåt. Det sker i mycket branta sluttningar men oftast bara i det ytliga lagret och medför oftast inte allvarliga olyckor. Snöflakslaviner däremot de är allvarliga, då brister snötäcket längs en brottkant och på en sekund har flaket fått en hastighet på 200 km/h i sin väg ner för sluttningen. 25 graders lutning räcker för att en sådan här lavin kan utlösas av sig självt. Flaket kan ha ett djup på flera meter, så det handlar om tonvis med snö!!

Lavinrisken bedöms i en femgradig skala, där 1 är liten risk och 5 är extrem. Det finns en skylt "Lavinfara" också och den skall man inte passera då det innebär livsfara. Skulle man ignorera skylten och undkomma med livet i behåll riskerar man böter.

Förberedelser
För att undvika att hamna i laviner ska du först och främst ta reda på aktuell lavinfara, se på hemsidan http://www.snorapporten.nu/ . Åk inte ensam utanför markerade nedfarter eller lavinsäkrade offpistområden, respektera skyltar och fall inte för grupptryck från dumdristiga kompisar.
Det här kan du tänka på för att minska risken för att råka ut för laviner:

• Åk i breda öppna dalar långt ut från sluttningarna, följ helst lederna.
• Undvik att åka över jämna sluttningar i nord- eller ostligt läge.
• Åk inte i brantare lutningar än 25 grader. Du kan testa lutningen så här:
  

• Åk inte över öppna, jämna och branta snöfält dagarna efter kraftiga snöfall, hård vind eller kraftigt stigande temperatur. De flesta laviner inträffar dygnet efter ett kraftigt snöoväder.
• Undvik överhuvudtaget att korsa orörda snöfält i brant terräng! Om du måste korsa ett brant snöfält, gör det så högt upp som möjligt. Om ni är många, åk en i taget. Då blir belastningen på snön mindre och de andra kan hålla uppsikt och lyssna efter sättningar i snön.
• Välj om möjligt väg där det finns stenar, träd och annat som binder snön eller längs kammar och ryggar.
• Åk aldrig så att du skär av snötäcket ovanför en annan skidåkare.
• Åk inte kors och tvärs över hela sluttningen. Då kan du utlösa en lavin genom att snötäcket skärs av. Åk istället i fallinjen (rakt ner) med korta, täta svängar.

Om lavinen går och om du är i lavinområdet gäller det att åka snett neråt ut ur området. Om du dras med lavinen, försök genom alla medel att hålla dig ovan ytan. Om du hamnar i snön försök krypa ihop och få bort snö runt näsa och mun så du kan andas.
Och om du ser någon annan person i lavinområdet försök då minnas vart lavin tog personen och vart du såg personen försvinna. Märk ut platserna och leta sedan nedanför dessa platser, särskilt runt träd och stenar där det är djupast. Tiden är helt avgörande! Larma räddningstjänst bara om ditt omedelbara sökande inte påverkas, då en snabb kamraträddning är effektivast.
Det finns hjälpmedel för att söka reda på folk som hamnat i laviner t.ex. RECCO, ett räddningsystem som består av två små reflektorer och en detektor. Reflektorerna i form av små brickor har skidåkaren i kläderna eller klistrade på pjäxorna. Detektorn tar in signaler från reflektorerna. På så sätt kan räddningstjänsten lokalisera försvunna i lavinen. Skidorter som är utrustade med detektorer hittar du på www.recco.com. Transceiver är en annan liten sändare/mottagare som man bär innanför kläderna. Vid åkning är transceivern inställd på sändning. Vid en lavinolycka ställer de som klarat sig om transceivern till mottagning. Med hjälp av signaler från sändarna kan man lokalisera de saknade. Utrustningen behöver friska batterier för att fungera. Det krävs också mycket vana och träning för att man ska kunna lita på den. Något annat som är bra att ha är en hopfällbar lavinsond som sticks ner i snön för att känna efter var de saknade finns. Skidor och stavar kan användas på samma sätt. Snöspade är mycket viktigt, att gräva efter lavinoffer med bara händerna eller med skidorna är nästan omöjligt.

Varningstecken:
Väderomslag, som hård blåst, stigande temperatur och kraftiga snöfall ökar lavinrisken. Om du ser spår efter tidigare laviner visar det att det inte är ett område att lita på. Uppmärksamma ljud från snön, som när snön "sätter sig", det kan låta som ett suckande. Lavinfaran är stor! Även hängdrivor ska man hålla sig borta från. De finns på bergkammarnas läsidor. Det är på läsidan snön samlas och där är risken för laviner är störst. En hängdriva kan också vara farlig på så sätt att den kan falla ner och utlösa en lavin, eller begrava dig om du befinner dig under för den delen. Den kan brista om du åker på den. Undvik hängdrivor helt enkelt!

Oväder
Ingen annanstans påverkar naturen vädret så mycket. Berg och dalgångar, stora lokala höjdskillnader och andra variationer i terrängen styr och ställer med vindar, temperatur och nederbörd. Östra och västra fjällen kan ha helt olika väder. Men mest skiljer vädret mellan kalfjäll och låglänt terräng.
Vinden i fjällen är oftast sydvästlig. Nederbörden hamnar på den sida av fjällen som vinden kommer ifrån. Därför är det normalt mer nederbörd i västra delen av fjällen.
Uppe på kalfjället har vinden fritt fram utan något som bromsar, så där upplevs måttlig vind som väldigt blåsigt. När vinden pressas ihop i dalgångar och bergspass kan vindhastigheten öka till full storm trots att den allmänna vindstyrkan inte är särskilt hög. Speciella terrängformer kan också på vissa ställen skapa förrädiska vindar som beter sig helt annorlunda än man väntar sig. De kan till exempel komma från ”fel” håll eller plötsligt ta i med våldsam kraft.
I allmänhet är det kallare nere i låglänt terräng än uppe på fjället. Kall tung luft ”rinner” ner längs bergssidorna och lägger sig i dalgångar och över myrmarker där kylan förstärks extra mycket nattetid. Ofta blir det också rått och dimmigt. Det kan skilja 30 grader i temperatur mellan dal och fjälltopp.
Se upp när ett djupt lågtryck närmar sig från väster efter en period med kallt och vackert vinterväder. Skillnaden i lufttryck gör att vinden hastigt ökar. Sydvindar i den lägre fjällterrängen kan öka från svag till nästan storm på några timmar. När den tunga kalluften över kalfjället kommer i rörelse faller den med tilltagande hastighet ner genom pass och raviner. Det medför en hård iskall vind som kan nå stormstyrka. De här fallvindarna förekommer ibland på nordsidan av Sylarna och Anaris- och Oviksfjällen, men även på andra håll, till exempel vid Torne träsk. Den kalla luften i kombination med hårt snödrev och vindens kyleffekt innebär livsfara.
Förberedelser
Kolla alltid upp väderprognosen innan du ger dig iväg. Väder är färskvara så kolla upp det ofta. Det kan du göra på flera sätt. SMHI har specialprognoser för fjälltrakterna, nr dit är 0771-23 11 23 och den uppdateras två ggr per dygn. Kolla också på SMHIs hemsida http://www.smhi.se/ . Du kan lyssna på radion, P1 har särskilt för fjället vintertid. Du kan också titta på tvn. Men tänk på att det är för stora områden de prognoserna, så lokala avvikelser kan förekomma. Även på http://www.snorapporten.nu/ finns väderprognoser, lavinrisker, och snödjup på alla SLAO:s skidanläggningar.
En annan förberdelse du kan göra är att lära sig tolka moln på så sätt kan du ana när oväder/nederbörd är på väg in. Det kan du läsa också på SMHI hemsida!

Lågt blodsocker tillsammans med vätskebrist är de vanligaste orsakerna till att olyckor inträffar i friluftslivet så nämner det också. Det behövs mer energi vintertid, inte på grund av själva kylan utan för att den fysiska ansträngningen blir högre då man hindras av snö, klädsel i sina rörelser, tyngre utrustning, man svettas mer m.m. Så förbered dig genom att ta med tillräcklig energirik mat och ät och drick ofta.

Tänk på!
Åk helst inte ensam på tur. Lämna alltid ett färdmeddelande som säger vart ni utgick ifrån, vart ni ska, vilken väg ni tar, vilka som är med och när vi räknas vara framme. Lämna gärna namn och telefonnummer till någon anhörig. Kom ihåg att meddela när du är tillbaks bara!
Det finns hjälptelefoner vid övernattningsstugor och en del rastplatser som kan användas i nödläge och även för att lugna anhöriga om du inte hinner fram i tid. Tänk på att mobilen täckning kan va dålig och att kylan försämrar batteriet.
GPS kan inte helt ersätta en karta och kompass, ha med båda. Ha en aktuell karta.
Ha bra utrustning, den gör både turen roligare och säkrare och kan vara livsvikigt för din överlevnad i en nödsituation. Se vad du behöver ha med dig i förgående fråga. Något jag inte skrev upp då var visselpipa, en utmärkt lite livräddare, du orkar inte skrika länge men med en visselpipa hörs du långt och länge.
Följ leder! Fast följ blint inte leden utan följ med på kartan också. Leden markeras med röda kryss som sitter med ca 40 meters mellanrum. När leden delar på sig, eller svänger sitter dubbla kryss.



Det var de sista två frågorna som vi skulle besvara. Jag har hittat de mesta av informationen på Fjällsäkerhetsrådets sida http://swenviro.naturvardsverket.se/fjallsaker Där kan du även skicka efter deras tidning, FJÄLLSÄKER.

Fråga 5. Vad för utrustning ska jag ha med mig på en fjälltur?

Vinterfjället är en plats som allt kan ändras väldigt snabbt, de kan bli stark vind, snöstorm eller dimma. Ursprungsbefolkningar i de arktiska miljöerna vistas nästan aldrig på platser som kalfjäll under de strängaste vintermånaderna, man har helt enkelt inget att göra där egentligen! Vinterfjäll är alltså en riskfylld miljö som kräver att man har kunskaper om hur man ska uppträda! Det räcker inte att öva hemma i trädgården, utan att ha praktiskt lärt sig i en fjällmiljö.


Säkerhetsutrustning
Förutom din personlig utrustning ha med dig:
Karta och kompass är obligatoriskt! Vindsäck av bra kvalité och förstärkt (gräv en sittbänk, sitt på liggerunderlaget och dra över dig vindsäcken. Gräv gärna så djupt som möjligt). Liggunderlag, ficklampa, stearinljus (bra att ha i bivacken, ger värme, ljus och man kan kolla syrenivån), tändstickor (i torrt förvar), snöspade (det gäller också på dagsturer!), säkerhetslina, nödraketer eller bloss, värmeplagg, vindtät anorak och vindtäta byxor (rymliga), extra vantar, halsduk, varm mössa med skydd för öronen, skyddsglasögon (mot sol och vind), termos med varm dryck, sjukvårdssats, skidreparationssats, reservskidspets, extra kabelbindning eller motsvarande, skidvallor, skruvmejsel och tång. Vid längre turer sovsäck, tält, friluftskök med bränsle, proviant.



Tänk på!
Håll ordentlig koll och ha bra ordning på din utrustning! Du ska kunna hitta din ryggsäck i mörker. Vantarna skall var fästade vid kläderna. Förankra skidor och stavar ordentligt under raster och övernattningar.

Ha raster regelbundet och ät och drick ofta. Termosen ska alltid fyllas med varm kolhydratrik dryck efter varje rast. Rasta alltid i lä! Gräv om de behövs.

Planera din tur med hjälp av den senaste utgivna kartan över området. Där finns vindskydd, stugor, leder och nödtelefoner utsatta.

Det kan ta längre tid att förflytta sig än beräknat på fjället, beroende på snöförhållande, väder, vind. Anpassa tidsåtgången, raster efter den oerfarnaste i gruppen.

Ta reda på väderutsikterna för de närmste dagarna! Lämna färdmeddelande!

Vinterled är utmärkt med 2,5 m höga stolpar med kryss på toppen, men du ser oftast bara toppen på grund av snödjupet. I regel är avståndet mellan stolparna 40-50 m, svänger eller förgrenar sig leden har stolpen två kryss!

Alla i gruppen ska kunna orientera om det uppstår en nödsituation. Öva innan, fjällorientrering i dålig sikt är mycket svårt!



Tips på utrustningslista har jag fått från boken ÖVERLEVA på naturens villkor.
Sov gott hemma i stugan nu
/Janne

Fråga 4. Vilka andra alternativ än snöbivack finns?

Med tanke på förgående fråga kan man undra om det finns andra sätt att övernatta vintertid än i en sådan snöbivack?

Ibland finns det inte tillräckligt med snö att tillgå. Jag tänkte ta upp några som fungerar bra i nöd.

Nödbivack, Gran
Man kanske inte har tid att bygga och gräva så mycket som det krävs vid en snöbivack. Då kan en stor tät gran vara perfekt. Slå bort snön på grenarna ovanför, rensa bort torra kvistar och grenar för att skapa utrymme. Ofta är det mycket lite snö inunder granen. Lägg materialet du rensar bort på golvet eller som första lagret till en bädd. Gör en värmande eld framför granen.

Myrstack
Hittar du en stor myrstack kan du i nödfall övernatta i den. Sparka eller gräv ur ett hål i toppen av stacken, maka dig ner där i och för upp barr till axelhöjd. Barren fungerar isolerande, precis som snö, genom att luften mellan barren värms upp av din kroppsvärme och värmen hålls kvar om barrlagret är tillräckligt tjockt. Myrorna övervintrar längre ner i myrstacken, under tjälen.

Nödbivack, Liggrop

För att bygga en liggrop behövs iallafall ett snödjup på 60-70 cm. Liggropen fungerar främst som en tillfällig nödlösning och den går snabbt att bygga. Gräv ur en bädd i snön. Täck bädden med granris, tillräckligt tjockt så det skyddar mot markkylan. Täck även sidorna så de skyddar dig mot kontakt mot snön. Bygg ett lock av slanor eller ris eller täck skidorna och stavar med granris, så snöar det inte över dig. Ha väskan vid fotändan.

Skärmskydd

Fungerar både sommartid och vintertid. Den ska skydda mot vind och regn/snö. Ett enkelt skrämskydd är 1 och ½ gånger kroppslängden och ungefär 1 meter hög i ena änden med ett snedtak som sluttar ner mot den andra änden.

Skotta undan snön där du ska bygga skärmskyddet, eller så trampar du till snön och låter det frysa till och bygger sedan ovanpå. Som första isolerande lager kan man lägga slanka unga enar om man har tilgång till det. Bygg på med granris.

Ha en eld. För att elden inte ska smälta bort snön under bädden ha en avgränsningsstock på marken längs bädden. Sträva alltid efter att ligga med kroppssidan mot elden, då får du mesta möjliga värme jämnt fördelat. Är man två kan man bygga två enmansskärmskydd mot varandra och ha elden i mitten. Är man många är det bättre att bygga en pyramidkoja, som skyddar mot vind i flera riktningar, ingången får vara i lä. Ha elden i mitten. Täck inte toppöppningen, materialet torkar och kan börja brinna.

Vindskydd
Sen kan man ju givetvis bara bygga ett vindskydd av en presenning, eller annat man har tillgång till. Nöden har ju ingen lag och har man fantasi så går det nog alltid komma på nåt som fungerar. Har själv sovit i vindskydd nu i vinter, 2 gånger. Fungerade hur bra som helst. Har man två sovsäckar, kläder och mössa på och att man är varm när man lägger sig, fryser man inte. Tror t o m de blev en av de varmaste nätterna ute! Fick ta av mig en tröja sen.. en av tre :)
Och hur mysigt är det inte att ligga ute i tystnaden och se på stjärnorna och månen som lyser upp snön...

Det var lite alternativ till snöbivack de!

Fråga 3. Hur bygger man en bivack?

Då tänker jag på bivacker under vinterförhållanden, byggda i snö. Snö kan utgöra ett problem när man är ute men det är också ett utmärkt isolerings- och byggmaterial.

Bivack är ju egentligen bara ett namn på en tillfällig sovplats. Vad jag har hittat så benäms de flesta konstruktioner för en övernattningsplats ute som bivack/nödbivack. Men jag tänkte skriva om en snöbivack och hur man bygger en sådan. Det finns nu säkert en massa olika sådana också. Man kan ju gräva in i en sluttning, driva eller om det inte finns tillräckligt med snö, skotta upp snö till en grotta t.ex.


Men först främst ska du söka reda på en lämplig plats. Lämpligt är att hitta en plats där det finns mycket ved att få tag på ovanpå snötäcket. Kolla snödjupet! Det är ofta mindre snödjup i skogen. Snön kan dölja stenar, stubbar, gropar och lutningar. Om du ska elda så måste du ner till markytan och då måste du även bygga bivacken på samma nivå, på markytan. Man bör även ha ett arbetsutrymme. Använd en skida, stör eller sond för att kolla djupet och om ytan är jämn.


För att göra en snöhydda mäter man upp en yta där den tänkta hyddas skall byggas. Mät upp en cirkel genom att någon står i mitten och håller en skidstav och så går en annan person runt hållades i staven. Anpassa storleken efter hur många personer ni är. Ha gärna en diameter på 3-4m. Skotta nu upp en massa snö, få en bra höjd på hyddan. Stick nu in 30 cm långa pinnar jämt över hela snöhögen. Nu får man vänta i ett par timmar så att snön fryser till. En temperatur på -5 brukar vara tillräcklig. (Genom att man måste vänta här, så skulle man nog i en nödsituation bygga en annan sorts bivack.)
Har snön frusit så är det bara att börja gräva ur snöhyddan, gräv tills du möter pinnarna i taket. Gör ett ventilationshål i taket med staven. Isolera liggplatsen med granris, liggunderlagg m.m. Lägg upp lite skydd upp på väggen också så inte väggen kyler dig. Jämna till taket, så att det inte börja droppa på dig eller utrustning under natten, så att istället den smälta snön dras mot väggarna. För det blir nämligen behagligt inne i en bivack, bara nån minusgrad. Att nämna som exempel om ute temperaturen är -26 grader, blir det inne i snökojan med en person och ett ljus efter en halvtimme bara -4. I en snökoja utan värme med två personer och rådande temperatur utanför är -19 blir det -6 inne i kojan. Tänk på koloxidrisken när du stängt igen hyddan, laga ej mat inne. Ta med spaden in, det blir säkerligen om det är blåsigt ute en snödriva utanför ingången. Den här snöhyddemodellen kallas "quenchy" och är perfekt vid svår kyla.

Tips. Det tar tid att bygga en bivack! Flera timmar. Dela gärna upp arbetet, någon kan "underhålla" med att koka vatten, mat m.m. Det krävs mycket energi att bygga. Byt av varandra. Taket bör var minst 30 cm tjockt, ännu tjockare om snön är porösare. Men inte allt för tjock, man ska kunna gräva sig ur taken också. Ha det valvformat då håller det bäst.

Gräver man i en driva bör den var 3 m djup och 2 m hög. Gräv ut högt upp i drivan så blir risken för ras mindre och att man lättare för undan den utskottade snön, vilket blir en hel del. Bra med lutning så slipper du flytta snön ännu en gång!

För att täcka ingången så sågar man till ett stort block, gärna lite bredare än själva ingången så det täcker ordentligt. Gör detta tidigt så hinner blocket frysa till på högkant, och blir då lättare att hantera. Gör ingången inte för bred. Det är skönast att arbeta i ståhöjd så ingången kan vara ganska hög, det kan man rätta till sedan.

Gräv fram britsar i sitthöjd på vardera sida om mittgången. Bra för värme stiger uppåt och koldioxid och koloxid sjunker neråt. Luta mittgången utåt för avrinning av koloxid.

Ställ två stearinljus på marken, om båda slocknar samtidigt behöver man tänka på ventilationen. Andra tecken är huvudvärk. Öppna en stund eller rensa ut ventilationshålet.

Filmtips: Här är en bra video som visar hur man bygger en bivack ur en sluttning när man överraskas av tex dåligt väder på fjället: http://www.freeride.se/content/944/

Även detta har jag läst ur oken "ÖVERLEVA", bra bok de där :) Men även på olika internet sidor, t.ex http://www.fjalltur.se/ som beskriver hur man bygger en bivack mycket bra och håller även kurser i det.

Kramar