Fråga 1. Hur upptäcker man köldskador?

Den här terminen är uppdelad i två delmål kan man säga. Första delmålet är vecka 14, då vi ska ha en vintervecka/fjällvecka, sova i bivack och åka längdskidor och utför. För att nå dessa mål och för att känna oss trygga i den miljön och att klara eventuella svårigheter som kan komma, satte vi oss ner i klassen och brainstorma vad vi behöver veta och lära oss inför det här. Metoden heter problembaserat lärande. Vi fick fram många bra punkter som vi nu har försökt förminska något, på så sätt fick vi fram våra lärfrågor. Av de 13 vi gjorde ska vi nu välja 7 valfria och besvara dem innan den 10 feb. Vilket inte alls är lång tid kvar egentligen.
(det andra delmålet som kommer sträcka sig tills vi slutar i slutet av maj är ännu inte klart.)


Så nu kommer här fråga ett av sju helt enkelt. Väldigt intressant fråga.
Hur upptäcker man köldskador? Sen kan man ju inte undgå att komma in på, hur ska man behandla misstänkta köldskador, och hur man för det första undviker att få dem.


Det här är faktorer som gör att du lättare kan drabbas av köldskador (samma som kylskador); felaktig mat, för lite dryck, trötthet, stress, blöta kläder, låg aktivitet, tidigare köldskador och felaktigt beteende. Så för att undvika köldskador helt enkelt, klä dig rätt, ät och drick mycket, rör på dig, håll dig torr, sov bra, och tänk på vad du gör! Men så lätt är det väl inte alla gånger...


De vanligaste ställena man får kylskador på är händerna, fötterna, näsan och öronen. Men de kan uppstå överallt. Skadan uppstår när blodet inte längre cirkulerar i kroppsdelen/partiet. Först blir det vita och okänsliga hudpartier, detta är ytliga lokala kylskador. Detta är inte onormalt att få och enkla att behandla och behöver då aldrig bli farliga. Man kan känna en stickande känsla som snabbt kan gå över.
Om man inte behandlar den lokala kylskadan, kan den leda till en djup kylskada. Man har förlorat känseln och huden blir vitfläckig, huden känns hård att ta på. Ju längre tid en en vävnad varit frusen desto värre blir skadan, för den tränger längre och längre in. Vävnaden sväller och spricker, det blöder och huden blir svart därför cellerna dött (någon mer än jag som ryser?). Detta är mycket allvarligt och om man inte kommer till sjukhus och får behandling kan man få mycket allvarliga men.

Händer och fötter har ju inte samma kroppstemperatur som kroppskärnan, utan ligger på 30 -32 grader. En temperatursänkning sker först i händer och fötter. Eftersom man prioterar de vitala organen när temperaturen sjunker. Vid 10 grader inträder smärtupplevelsen vid kyla och vid 7- 8 grader förloras känseln. Därför kan man få kylskador utan att först märka det. Man har gjort försök som visat att om det är nollgradigt ute så sjunker temperaturen i fingrarna från 32 grader till 10 grader på bara 40 minuter!

Vad ska du göra när kylskadan är ett faktum?
En ytlig kylskada behandlas hud mot hud, att man passivt värmer upp vävnaden. T.ex en hand på kinden eller näsan, eller en hand eller fot i armhålan. Men gnid eller gnugga aldrig på kylskadan. Vattnet i cellerna i kylskadan har frysit till is, gnuggar man kommer det glida på underliggande vävnad, de frysta cellerna förstörs och skadan förvärras. Man skall inte utsätta ett kylskadat hudparti för stark hetta. Känseln saknas och en hög temperatur kan skada hudcellerna. När den ytliga kylskadan återhämtar sig rodnar huden och blir öm när blodet återvänder till området. Det kan ta upp till en timme att färdigbehandla kylskadan. Allra bästa sättet är att ta sig inomhus och tina upp kylskadan i 40 gradigt vatten. Har strumpan frusit fast på foten, låt den sitta kvar. Använd aldrig salvor på kylskador. När man åter fått liv i kylskadan, måste man se till att inte under några omständigheter att skadan återförfryser under fortsatt transport eller förflyttning. Personen som fått kylskadan måste öka sin värmeproduktion, röra på sig, byt gärna till varma torra kläder.

Djupa kylskador behandlas inte genom värmning med hand eller armhåla. Transportera den skadade så fort som möjligt till sjukhus. Oftast drabbas fötter, man tar inte hand om våta strumpor och skor i tid, man slarvar med skötseln av fötterna. Om möjligt stöd eller gå inte på en fot som har djup kylskada. Se till att den skadade har torra kläder, sitter eller ligger varmt och att den får något varm att dricka om personen själv kan hålla i muggen.
(En gammal vanföreställning är att man ska amputera en allvarlig kylskada för att undvika kallbrand. Det skall man inte göra!) Ta inte bort de svarta partierna som kan ha uppkommit, de skyddar den andra vävnaden. Det är vanligt att blåser uppkommer efter en kylskada, låt dem också vara, punktera dem inte.

Tips
Summan av det hela är alltså att du ska agera på ett sånt sätt att du undviker kylskador. Drabbas du eller någon annan, vidta åtgärder direkt! Kontrollera dig själv, ha en spegel och kolla dig i ansiktet, håll koll på varandra i gruppen. Grimsera med ansiktet, rör på tår och fingar för att öka cirkulationen. Tänk på vindens kyleffekt! Ha inte en klocka av metall runt handleden, ta inte i metallföremål! Huden kan frysa fast. Håll dig varm. Akta dig för att bli svettig. Drick ofta 3-4 l varm dryck per dygn. Ät kolhydratrik mat. Byt till torra kläder, strumpor och skor.

Och slutligen: Fyser du om fötterna ta på dig mössan! Hjärnan behöver en jämn temperatur och näring hela tiden. Här blir väremförlusterna stora. Om man är varm klädd, men saknar mössa vid t.ex. - 4 grader sker 50 % av kroppens värmeförlust från huvudet, vid - 15 är värmeförlusten 75%. Mössa är därför avgöranade om du kommer frysa eller inte, även om du har varma kläder! Fryser du om fötterna försöker kroppen ta till vara på värmeförlusten som sker och blodcirkulationen avtar i extremiteterna.

Mer kommer om ämnet nedkylning...
Har läst det mest ur boken ÖVERLEVA på naturens villkor, av Stefan Källman och Harry Sepp, till det här inlägget. Kan rekommendera boken starkt, den går ta mig tusan igenom allt!